Blommor och bin
|
Säg bin och de flesta tänker på bikupor och honung. I svensk natur finns det dock runt 280 olika arter bin och de flesta ser ganska annorlunda ut och lever på helt andra sätt än honungsbiet. De flesta vilda bin är solitära - det vil säga att de inte bildar samhällen utan varje hona bygger sitt eget bo och samlar själv pollen och nektar åt sina yngel. Bara humlorna är sociala som honungsbiet, men de bildar mycket mindre samhällen. De flesta bin gräver ett bo i marken medan andra bor i insektshål i ved eller i ihåliga växtstjälkar. Ja, det finns ett bi som uteslutande bygger bon i övergivna snäckskal! Många vildbin är specialiserade till att flyga på några få arter av blommor och då kan de endast leva där det finns tillräckligt med rätt sorts blommor. Biet på bilden ovan är till exempel ett hedsidenbi vars absoluta favoritblomma är hedblomster.
En tredjedel av alla vilda bin är upptagna på svenska rödlistan som mer eller mindre hotade. Särskilt de specialiserade arterna är drabbade, därför att de är så beroende av sina speciella födokällor. Det är å andra sidan möjligt att göra något åt genom helt konkreta insatser. Även gifter och sjukdomar kan spela en negativ roll för bin generellt, men det är svårare att veta effekten av.
En tredjedel av alla vilda bin är upptagna på svenska rödlistan som mer eller mindre hotade. Särskilt de specialiserade arterna är drabbade, därför att de är så beroende av sina speciella födokällor. Det är å andra sidan möjligt att göra något åt genom helt konkreta insatser. Även gifter och sjukdomar kan spela en negativ roll för bin generellt, men det är svårare att veta effekten av.
I den blomma vi valt som logga flyger en av de envisa specialisterna: stortapetserarbiet. Den heter så för att honan "tapetserar" sina bon med bladbitar. Hanen på bilden hittar ett bra bestånd av blommande väddklint och vaktar blommorna mot andra besökare. Till och med stora humlor kör han bort genom att flyga mot dem. Den enda han tillåter i sina blommor är honan av samma art. Det är nämligen bara hon som samlar den pollen som behövs för larvernas utveckling. Stortapetserarbiet är sällsynt och har minskat mycket i landet, men finns på en del ställen i östra Skåne.
|
Humlesamhällen kan rymma upp till ett par hundra arbetare. I motsats till honungsbina är det bara drottningarna som övervintrar och börjar på nytt nästa säsong. Det är dessa stora humledrottningar man möter som ett vårtecken när de en solig dag redan i mars flyger runt och letar boställe. Humlorna är mer köldtåliga än andra bin, då deras päls och kompakta kropp hjälper dem att hålla på värmen som alstras av flygmusklerna. Övergivna mushål och sorkbon är favoritboställe för några av humlorna. Andra bygger gärna i stenmurar, rishögar eller vilken hålighet de nu hittar.
|
|
Ett av de charmigaste vildbina man kan möta heter praktbyxbi. Dess pollenkorgar liknar verkligen stora gula byxor. Biet gräver energiskt sina bon i sandig mark med en helt egen teknik (se filmen). Även om det är ett solitärt bi brukar de göra bon nära varandra så att det på en bra plats kan bli stora kolonier. Prakbyxbiet samlar pollen från olika fibblor.
|
Bin behöver både födokällor och boplatser. De solitärbin som bor ovan mark kan flytta in i ett bihotell med olika typer av hål. Det kan vara hål som är borrade i trä eller rör av bambu, vass eller andra stjälkar. De olika arterna av bin skiljer mycket i storlek, så det behövs hål i olika storlekar mellan 3 och 10 mm.
Rödmurarbiet som syns här är en av de vanligaste gästerna i bihotell. Den gillar hål på 5-6 mm vilket passar bra med tillskurna bitar av vass. Inuti vassröret ser man hur den gjort sina larvceller med en stor depå av pollen till varje larv. |
Varför är de vilda bina viktiga? En mycket stor del av de vilda växterna och en del grödor pollineras av insekter, där bin är de mest effektiva. Därför är bin som helhet viktiga både för människan och för naturens funktion. Självklart är det de vanliga och talrika arterna som gör det stora pollineringsarbetet. En sällsynt och specialiserad art spelar däremot ytterst liten roll på det sättet. I gengäld är den ett exempel på att livet och evolutionen inte är till för människans skull. När vi funderar lite mer över livet är det ofta det till synes onyttiga som har störst värde. Det gäller många i många frågor om biologisk mångfald.
Läs mer om vilda bin: Projektet Sandlife
Naturskyddsföreningen: Bin och deras livsmiljö
Facebookgruppen "Vi som gillar bin och humlor" där du hittar mycket kunniga bikännare.
Läs mer om vilda bin: Projektet Sandlife
Naturskyddsföreningen: Bin och deras livsmiljö
Facebookgruppen "Vi som gillar bin och humlor" där du hittar mycket kunniga bikännare.
© Drakängen 2024